• Familytime,  Livet i mjukisbyxor

    Gör-nödig!

    Jag är så gör-nödig! Vill plantera, måla, fermentera, bygga, inreda, måla, sy gardiner och piffa. Tror att det är det återkommande solskenet som gör mig så här fixasugen. Med ljus kommer liv osv.

    Egentligen har jag typ hundra idéer samtidigt. Helst vill jag göra allt precis exakt just nu på stört, men om jag ska försöka vara minsta lilla resonlig så vill jag börja med att patinera lerkrukor. Dom är för visso fina bara som dom är, men det blir så himlarns fint när dom ser ut som att dom levt i hundra år. Plus, krukor är alltid en bristvara hemma hos mig.

    Enligt google kan man snabba på processen med lite sköna fusk. Jag vill testa filmjölksmetoden. Fast på mitt eget sätt för alla vet att tips och ideer bara är riktlinjer i min värld, jag tror alltid att jag har en bättre lösning på saker. (självinsikt = vuxenpoäng!)

    Enligt google: Dutta filmjölk på krukan. Låt torka. Dutta lite till. Låt torka en mindre evighet (nån månad) innan hela resultatet är färdigt.

    Enligt mig: Dutta filmjölk blandat med hemlig ingrediens. Låt torka. Ställ krukan i filmjölk blandat med hemlig ingrediens. Låt suga upp en stund. Ställ åt sidan. Låt torka. Använd på en gång för tålamod att vänta finns absolut inte.

    Jag vill starta det här projektet nyss. Är dock hemma med sjuka barn. Dom skulle antagligen inte alls må dåligt av en bilfärd till noga utvalt ställe som säljer lerkrukor, filmjölk samt hemlig ingrediens. Men även om dom inte mår dåligt av det vill jag inte:
    1. Utsätta andra för mina bacilluskmonster.
    2. Riskera att något av barnen tappar orken mitt i projektet och att härdsmälta sedan utbryter.
    3. Riskera att jag själv tappar orken mitt i, börjar gorma på mina redan ynkliga barn och sen behöva leva med dåligt samvete resten av dagen.

    Men imorgon kanske, om febern behagar lätta. Då ska vi pyssla lerkrukor, banne mig! Det blir kul. Har någon av er som läser det här patinerat lerkrukor förut? Snabbversionen? Långsamt (typ gräva ner i trädgården)? Berätta allt!

  • Fitnessmorsan

    Filmen är uppe!

    Den är här! Filmen ligger uppe på min kanal (det heter tydligen så, jag har läst på nu!). Nu så här i efterhand när jag sitter och tittar på filmen och klipper tänker jag bara ”vad fan gör jag där? åk hem och andas för fan!”. Men vi hade faktiakt åkt i flera timmar för att komma dit. Jag hade spenderat flera timmar i badhuset för att få ordning på simningen så att jag inte skulle sjunka som en sten. Jag hade liksom bestämt mig, så jag gav inte upp i första taget. Det är en bit in i cyklingen som jag börjar bli kissnödig och undrar om jag ska kissa cyklandes eller vad fan jag ska ta mig till.. Då börjar jag ge upp på riktigt. Men det är ett senare klipp. Ni får hålla till godo med det här.

    Länk: https://www.youtube.com/watch?v=gMACkCw0lLM&feature=youtu.be

    Obs, sa jag det tidigare kanske? Men jag har inte klippt film förut. Och jag sitter halva tiden och svär för att jag har högre ambitioner än vad iMovie erbjuder så jag nöjer mig med det där tråkiga bara för att. En kurs hade suttit fint, tills dess.. Njut av mitt stånkande och stönande. Ni får liksom lida med mig. Tack!

  • Uncategorized

    Försöker fixa film på Youtube

    Sist jag skrev här var jag lätt förtvivlad över att min datorn tycker att den är full kastrull. Jag har försökt rensa lite i omgångar men inte tyckt att jag kunnat hitta boven. Tog bort alla bilder och filmer men ändå var det fullt av bilder och filmer. Kan inte fatta vart grejerna gömmer sig. Har gått från ett ungdomligt tekniskt geni till lite äldre stenålderspucko. Det suger ju. Hur som helst råkade jag öppna iMovie och hittade där ett filmklipp på närmare en timme som jag filmade när vi gjorde ett triathlon 2017. Jag har letat efter det där klippet och trodde att det hade gått förlorat. Har vart in och klippt saker i iMovie flera gånger men aldrig sett triathlon-materialet innan. Helt sjukt, fattar inte vart det har gömt sig. Men är i alla fall väldigt glad att det sök upp. Lite lätt gissar jag att just den filmen är en stor utrymmestjuv på hårddisken.

    Har gått från ett ungdomligt tekniskt geni till lite äldre stenålderspucko.

    Så nu har jag klippt lite i filmen, lagt till lite text, spolat lite här och grejat lite där och nu återstår cirkus 6-7 minuter film som jag försöker ladda upp på min Youtube men då failar det där istället. Försökt ladda upp den flera gånger och den laddar halva och sen tar det stopp. Har inte på högsta upplösningen eller så men den vill ändå inte. Åter igen, tips från proffs mottages tacksamt! Jag har trådlöst nätverk. Alltså en sån där dongel med typ 100 gig surf i månaden. Kan det vara där skon klämmer? Att den är för trött? Eller brukar det ta en halv livstid att ladda upp filmer på youtube? Har jag bara laddat upp en film förut och det var del 1 i min triathlonutmaning och den filmen laddade jag upp redan 2017. Så jag har noll koll och är rookie på det här med uppladdning.

    En liten spaning ändå. Även fast jag är totalt nybörjare och ganska sämst så är det sinnessjukt kul med film och klippa och greja. Har det senaste dygnet hittat på ungefär femtioelva manus i mitt huvud och fnissar redan nu åt saker som jag skulle vilja filma som skulle vara roliga. Så fort det kommer till skapande så mår jag toppen.

    Vad ville jag säga? Typ bara hej och hjälp mig. Vad gör jag för fel? Varför vill inte tekniken med mig? Är det åldersgräns och jag har passerat den eller vad?

    Sök på ”Kela Rosén” på youtube och prenumerera på min ”kanal” vetja. Jag har två prenumeranter. Min dotter och hennes kompis. Känns ju grymt ändå med tanke på att jag bara har en enda film på ”kontot?” (vad säger man?) och den är två år gammal.

    Ha en bra dag!

  • Familytime

    Alla blir kissnödiga på tre. Ett.. Två.. Kissa!

    Efter lite om och men fick jag över lite bilder från min kamera till datorn. Det var långt ifrån alla bilder som kom med, och i princip inga filmklipp. Datorn envisas med att berätta för mig att startskivan är full, ett litet problem jag måste åtgärda. Samt att det måste finnas något smidigare sätt att få bilderna till den externa hårddisken utan att dom prompt måste passera datorn innan, eller? Den som vet hur jag ska göra får gärna räcka upp en hand för jag är uppenbarligen alldeles för tekniskt obegåvad för att få till det.

    Här kommer i alla fall några bilder från en promenad med Haley som jag hittade och tyckte om. Vilken är eran favorit?

    Hur kommer det sig förresten att om man bara har en toalett där man bor så är det precis när man satt ner röven för att skita som alla barnen blir kissnödiga? Innan jag låser in mig hör jag mig alltid för ”någon som behöver gå på toa NU eller kan jag gå?”. Och det är aldrig nån som behöver gå på toa, men ändå måste jag knipa av bajskorven och stå och trycka tillbaka den in i tarmen medan en kissnödig femåring gör sina behov.

    Och. Obs! Jag är såklart inte så orutinerad att jag frågar och så går jag direkt efter, för det förstår väl vem som helst att då hinner inte femåringen känna efter. Nej nej, jag kan meddela att om fem minuter måste jag gå på toa, gör era behov innan om ni måste för jag vill sitta ostört till jag är klar. Om man är väldigt känslig kan man hoppa över nästa mening. Men jag lider av mellansveriges envisaste förstoppning så det krävs en hel del koncentration att få ut skiten om man säger så. Tyvärr är det exakt när bajskorven gör sig redo för entré som barnets kissnödighet kommer. Så sanslöst irriterande. Om någon har ett annat väl beprövat sätt som inte gör att vi gång på gång hamnar i den här situationen får ni gärna säga till.

    Dessutom, varför ska barnen alltid berätta en massa saker precis när man ska gå på toa? Vi kan sitta tysta och pyssla med våra saker i en timme i samma rum, men så fort jag ska gå på toaletten så har dom så mycket att berätta. Slår aldrig fel!

    Nu ska vi äta frukost, dra till simhallen och sedan vidare på kalas. Vad har ni för planer för idag?

  • Milf-morsan

    Ångestdag, januari 2020

    Ångestdag deluxe. Började redan i natt med mardrömmar från helvetet, snurrade och vände mig hur mycket som helst. Kunde liksom inte somna så pass att jag bara SOV utan att jag drömde skit eller började fundera på vilket väggkakel som passar bäst ihop med vilken tapet. Obs, jag har ingenstans att sätta upp varken väggkakel eller tapeter, det är bara min hjärnas sätt att djävlas med mig.

    Dagen fortsatte sen med ännu mer ångest. Mest överväldigande var det att jag som sagt inte har någonstans att sätta upp kakel eller tapet. Några uppmärksamma själar kanske har noterat att jag och Mathias inte längre lever ihop. Jag valde att flytta och nu bor jag i ett gulligt litet hus som jag hyr tills vidare. Problemet med ”tills vidare” är dock att jag i princip bara hyr en månad framåt, och att jag inte riktigt vet när månaderna kommer att ta slut. Det kan vara nästa månad, men det kan också vara i juli. Jag har inte riktigt fått några besked och det äter upp mig inifrån av oro. Men vi kan väl vara optimistiska och säga att jag det åtminstone är till juli. Det enda jag vet är att huset ska användas till skolverksamhet efter sommaren.

    Hur som helst kunde jag inte sluta tänka på det här och älta det i mitt huvud osv. Jag trodde att jag skulle peppa upp mig själv när jag kollade hus till salu på kronofogdens auktioner. Men icke, blev ganska mycket sämre. Sen fastnade jag en stund på Pinterest, ett ställe som oftast bringar hopp. Sparade tapeter och kakel till mitt hus som jag inte har. Det gjorde inte heller saken bättre. Jag fick ännu mer ångest. Till slut hade jag ett sånt tryck över bröstet och så svårt att andas att jag bara la mig i sängen och bestämde mig för att vila för att få ner pulsen. Ställde larm så att jag inte skulle sova så länge, gav mig själv 30 minuter, en lagom powernap. Vaknade dock tre och en halv timme senare, helt groggy och uttömd på energi.

    Värmde en matlåda. Micrade en kopp kaffe. Lös med ficklampan på min enorma halsmandel samt tog tempen på mig själv. Kände mig megasjuk. Men så tog jag mig i kragen, hämtade barnen, handlade lite och väl hemma kom energin sakta tillbaka. Färgade Haleys hår, fuskade med lite godis efter maten och hade djupa samtal med Colin. Tiden rusade iväg och direkt efter var det tandborstedags och nu ligger barnen i sängen och varvar ner med varsin skärm (ogillar egentligen det men har själv för lite ork, så vi kör ju ändå en fuskdag..).

    När huset väl var tyst och alla lampor (utom en) var släckta började jag rensa på datorn, fixa med inställningar osv. Wow, så avslappnande. Men jösses vad tiden går fort bakom skärmen, känns som jag suttit här en kvart men det har gått en och en halv timme.

    Eftersom att Colin ligger med min mobil blir det inga bilder här (än). Kanske infogar dom senare. Alla inlägg med bild är roligare än dom utan. Om du orkat läsa hela vägen hit bjuder jag på popcorn och kärlek. Lämna en kommentar isf så vi kan boka en dejt. Hejdå!

  • Kalasvardag

    När ska jag ta mig tid för mina intressen?

    Jag vill gå ut med kameran och fota och leka med inställningar. Typ fylla ryggsäcken med en termos med kaffe och vara ute tills jag är en isbit. Jag blir frustrerad över att jag inte kommer ut, att jag inte tar mig för och tar tag i sånt jag själv tycker är kul. Tror jag måste leta upp någon fotokurs, vill så gärna friska upp minnet och få hjälp att komma igång.

    Colin vill gå ut i skogen och leta monster. Lysa på dom med sin magiska ficklampa och skrämma bort alla som är jättefarliga.

    Man skulle kunna tro att det hade vart en perfekt kombo, han i skogen helt inne i sina äventyr och jag hack i häl med kameran i högsta hugg. Men icke, det är fullt fokus som gäller och banne mig om jag inte hukar, smyger och viskar mig genom hela promenaden.

  • Familytime

    Varde ljus osv

    Visst, ni ser rätt. Tant har fått upp fönsterlampor. Inte ens i närheten så fina som jag hade tänkt mig i fantasin, men dom fyller sin funktion och passade min utsvultna plånbok, så det fick duga. Dom jag ville ha kostade cirkus 900kr styck, plus själva lampan, som ju också den hade gått på över hundralappen. Dom som sitter i fönstret kostade 49kr vardera, med sladd och skärm. Lamporna som sitter i är det som fanns hemma, långt ifrån den mysbelysning jag tänkt mig, men funktionen vann här. Det är ju så satans mörkt när det inte är vitt på backen utanför så jag kompenserar med ljus inomhus.

    Den som är lite uppmärksam ser också att lamporna hänger lite olika högt, något som vanligen hade stört ihjäl mig. Nu är jag alldeles för mentalt slut för att orka irritera mig.

    Jag älskar mina barn över allt och som alla vet, det är dom man älskar som mest som också kan driva en till mest vansinne. Barnen tjafsar, småbråkar, nynnar på olika låtar, hyshar varandra, puttas, bråkas lite till.. Pratar i mun på varandra och tävlar om vem som kan låta mest illa samtidigt som båda vill prata med mig, samtidigt. Som om det inte vore nog så försöker mina egna tankar och inre demoner överrösta mina barn. Min hjärna håller på att sprängas! Mentalt slut låter dock lindrigare.

    Nu ska jag natta barnen, läsa godnattsaga och krypa ner mellan mina monster. Sov gott!

  • Uncategorized

    Snö och sol

    På riktigt, vilken oslagbar kombo. Snö OCH sol! Fick sån sjuk feeling. Vill gå svinlång promenad och lyssna på tystnaden och bara vara. Skulle vara guld. Dock jobbar jag idag. 14-22. Vilket betyder att jag behöver vara på jobbet om senast en timme. Därav ingen svinlång promenad för mig icke. Ska ta mig ut i alla fall. Slänga med kameran i högsta hugg och fånga lite solsken på bild. Man vet ju aldrig när man behöver påminnas om hur solen ser ut igen.

    Och hallå eller, betalat alla räkningar, städat hemmet och kammat frillan. Akta er allihopa för snart tar jag över världen osv. Det här plus solen, OSLAGBART!

    Ha en fin dag!

  • Livet i mjukisbyxor

    Jag saknar att skriva!

    Alla har vi våra superkrafter. Min är att skriva. Det är när jag lägger fingrarna på tangentbordet som jag reflekterar, känner efter och tycker till. Jag skulle bäst beskriva mitt skrivande som en djupgående avslappning när en mediterar. Där jag är så avslappnad att gamla minnen och känslor bokstavligt talat far fram som blixtrar i huvudet. Det är både coolt och skrämmande. Minnen som jag antagligen annars förvarat så långt bort från vardagen att jag säkert annars aldrig skulle ha tänkt på dom igen. Eller som en superdunderfylla, där kroppen är ostyrlig och hjärnan är som inoljad i babyolja och alla minnen liksom glider runt och inte håller sig på plats och därför råkar dyka förbi och bli tänkta på fast en inte alls hade tänkt tänka på just den tanken.

    Jag behöver den här sidan. Vill reflektera, skriva och vara mer jag igen. Något saknas så sjukt mycket i mitt liv och jag tror att skrivandet är en stor del av den saknaden.

    Jag behöver också den här sidan till mina foton. Det är så avkopplande att fota. Det är för visso också väldigt avkopplande att göre ungefär vad som helst som är skapande. Men det här är mina bästa typer av skapande.

    En blogg ska ha ett tydligt tema. Mitt tema är att ingenting är tydligt. Ganska så vettigt och bra va?

  • Uncategorized

    RUBRIK

    Här kan man skriva en text, och om skiten fungerar äntligen så kan man också publicera inlägget.

    Vad gillar ni förresten bäst av Youtube och Instagram? Eller är det lika mycket kärlek till båda? Varför gillar vissa stillbilder mer än rörlig bild?

    Ge. Tillbaka. Min. Blogg!