• Girls on tour,  Vad blir det för mat

    Heter alla Glenn i Göteborg?

    Jag ställer mig kraftigt frågande till om alla verkligen heter Glenn i Göteborg. Jag har hittills inte vågat fråga folk vad dom heter, men jag har inte hört någon ropa på någon Glenn en enda gång.

    Alsikes finest landade en stund på hotellrummet, övade Snapchat, laddade med vin, spelade svinbra musik, duschade, sminkade över finnarna, plattade håret och bytte till anständigare middagsklädsel innan vi vilset vandrade ut i den mörka oktoberkvällen. Ett tips till andra turistande förvirrande puckon är att boka bord på en restaurang och sedan bara ta taxi till utpekat ställe. Vi där emot promenerade mot okänd destination i hopp om att finna oss en god middag. Det var fullbokat, fjortisar eller annat som förstörde på ungefär vartenda ställe.

    Vid ett tillfälle skulle vi igenom en park för att byta riktning. Jag hävdade bestämt att jag inte uppskattar promenader i mörka parker eftersom att jag är löjligt mörkrädd. Sanna lovade att skydda mig med sitt liv. Jag lovade att skydda henne tillbaka. Ungefär 150 meter senare ser Sanna en råtta ungefär lika stor som en 8 månaders katt. Sekunden efter ser vi tre råttor till i samma storlek, fast betydligt närmare oss. Som om det inte vore nog för att vi skulle få panik så börjar det rassla i gräset och i gruset precis vid våra fötter. Båda grips av en obeskrivlig panik som får oss att inte bara skrika det gällaste vi kan, utan också att springa för våra liv, utan en endaste tanke på att vi precis lovat att skydda varandra. Hur bra det var för Sanna att springa med sin skadade fot behöver vi inte ens prata om.. 

    Där parken tar slut tar eftersvettningarna vid. Hungriga, törstiga och panikslagna väljer vi sedan bara första bästa ställe som serverar mat för att slippa vara utomhus där mördarråttona fanns. Det blev oxfilé dränkt i kantarellsås på ett ställe som var långt ifrån fancy pancy, men som trots allt hade lediga bord, mat och öl. Som dom spexiga living-the-wild-life-galna-tanterna vi är gick vi sedan tillbaka till hotellet när vi ätit upp.

    Duscha av oss, snacka lite skit och så nanna kudde på det. Får typ migrän igen bara av tanken på att hålla igång hela natten.

  • Girls on tour,  Milf-morsan

    Tack till tantaffären!

    Anledningen till varför vi hade bokat ett besök i Göteborg var att vi skulle delta i GBG Trappathon. 1000 trappsteg uppför (!) fördelat på en bana som sträcker sig 12km runt om i Göteborg. Vi var rörande överens om att det verkade svinjobbigt och att vi skulle boka in oss. Detta redan långt innan sommaren.

    Vad vi inte visste då var att Sanna skulle få en fraktur i foten som gör det möjligt att promenera men stört omöjligt att springa eller gå i trappor. Jag själv tänkte att jag betar väl av den där banan lite snabbt medan Sanna hejar på. Men nu råkade det bli så att jag rockade migrän istället.

    När huvudet väl började limma ihop sig och inte kännas som tusen bitar igen så promenerade vi till närmsta galleria (oklart om den var närmst men det var den vi hittade till). Där drack vi kaffe när vi fick syn på en tantaffär med ”Allt för 99kr/st”-skylt. Affären utgav sig som sagt för att vara en tantaffär, och trots detta var vi tvungna att kolla om det fanns nåt skoj. Det visade sig att butiken var enorm en trappa upp, och det fanns massor med otantiga kläder, och allt var superbilligt! Båda gick bananas deluxe och jag kan idag stolt skryta med att jag redan har träningsvärk i BÅDA mina biceps efter att ha burit runt på en massa kläder som skulle testas. Så även om jag inte sprang i trappor så tränade jag i alla fall lite, ha!

    Tack till tantaffären och Göteborg för min nya höstgarderob!

    Jag köpte förresten klänningen på bilden till höger. Jag kan inte bestämma mig för om den är fin på med en underklänning när det vankas kalas, eller om den mest är ett porrigt milf-nattlinne där halva tuttsen och i princip hela snippis tittar ut. Skön är den i alla fall, vad den nu ska föreställa.