• Girls on tour,  Vad blir det för mat

    Heter alla Glenn i Göteborg?

    Jag ställer mig kraftigt frågande till om alla verkligen heter Glenn i Göteborg. Jag har hittills inte vågat fråga folk vad dom heter, men jag har inte hört någon ropa på någon Glenn en enda gång.

    Alsikes finest landade en stund på hotellrummet, övade Snapchat, laddade med vin, spelade svinbra musik, duschade, sminkade över finnarna, plattade håret och bytte till anständigare middagsklädsel innan vi vilset vandrade ut i den mörka oktoberkvällen. Ett tips till andra turistande förvirrande puckon är att boka bord på en restaurang och sedan bara ta taxi till utpekat ställe. Vi där emot promenerade mot okänd destination i hopp om att finna oss en god middag. Det var fullbokat, fjortisar eller annat som förstörde på ungefär vartenda ställe.

    Vid ett tillfälle skulle vi igenom en park för att byta riktning. Jag hävdade bestämt att jag inte uppskattar promenader i mörka parker eftersom att jag är löjligt mörkrädd. Sanna lovade att skydda mig med sitt liv. Jag lovade att skydda henne tillbaka. Ungefär 150 meter senare ser Sanna en råtta ungefär lika stor som en 8 månaders katt. Sekunden efter ser vi tre råttor till i samma storlek, fast betydligt närmare oss. Som om det inte vore nog för att vi skulle få panik så börjar det rassla i gräset och i gruset precis vid våra fötter. Båda grips av en obeskrivlig panik som får oss att inte bara skrika det gällaste vi kan, utan också att springa för våra liv, utan en endaste tanke på att vi precis lovat att skydda varandra. Hur bra det var för Sanna att springa med sin skadade fot behöver vi inte ens prata om.. 

    Där parken tar slut tar eftersvettningarna vid. Hungriga, törstiga och panikslagna väljer vi sedan bara första bästa ställe som serverar mat för att slippa vara utomhus där mördarråttona fanns. Det blev oxfilé dränkt i kantarellsås på ett ställe som var långt ifrån fancy pancy, men som trots allt hade lediga bord, mat och öl. Som dom spexiga living-the-wild-life-galna-tanterna vi är gick vi sedan tillbaka till hotellet när vi ätit upp.

    Duscha av oss, snacka lite skit och så nanna kudde på det. Får typ migrän igen bara av tanken på att hålla igång hela natten.

  • Fitnessmorsan,  Milf-morsan,  Raw Motion,  Skönhetsrutiner,  Vad blir det för mat

    Vilken vecka!

    Som jag sa tidigare, sjuktember (kom ihåg vart du hörde det först!) har slagit till. Jag höll ut måndag, tisdag och onsdag på jobbet. När jag vaknade på torsdagen kände jag att det var dags att ta en vilodag. Väldigt effektivt att ta det lugnt när en känner sig sjuk förresten för redan på kvällen kände jag mig pigg igen. Så pigg som det går att känna sig trots hosta och elände vill säga.

    Nedan följer en kort genomgång av veckan som gått.

    Skulle torka svamp. Stoppade svampen på en plåt och skjuts in i ugnen. Glömde sätta på ugnen. Glömde bort svampen. Luktade illa i köket några dagar senare. Kunde verkligen inte fatta vad som luktade, tömde soporna flera gånger om. När jag väl öppnar ugnen möts jag av åsynen av typ sjuhundra små vita likmaskar med tillhörande stank. Svamparna hade skjunkit ihop och blivit en smörja som stank ikapp men svamparna. Jag får panik, kastar igen luckan igen och slänger på ugnen på 250 grader. Tar med mig min minst lika äcklade dotter och åker till affären. När vi kommer tillbaka luktar hela huset så som det innan bara gjorde i ugnen. Med kräken hela vägen uppe i halsen skyndade jag mig att öppna upp alla dörrar och fönster, slå på fläkten på full fart och sen rymma hemifrån med barnen en stund. Till min undsättning kom grannen som erbjud oss en plats i deras, för stunden, väldigt mycket trevligare hem samt tillhörande middag.

    Jenny bjöd på köttgryta när jag hade min egna ugn fullt med mask. Tur jag har schyssta grannar!

    Vidare tog jag chansen att bli rosa när tillfälle gavs. Med väldigt kort varsel hoppade jag upp i frisörstolen och fick mitt hår piffat med färgning och en genomgång med saxen. Det var Amanda på Style by Seiler som ville testa en ny färg, och jag var såklart inte sen att haka på. Förutom att jag var sjukt tacksam för möjligheten att med så kort varsel få testa på att äntligen bli rosa, så var det verkligen jättetrevligt på plats. Lokalen är mysig (sådär mysig så en känner att en vill flytta in!), kaffet höll världsklass och jag är bara så himla nöjd. Jag kommer garanterat komma tillbaka dit! In och kika på cutandcolor.amanda samt stylebyseiler på Instagram! Hemsidan hittar ni här. Och vill ni hellre kika in via Facebook kan ni trycka här.

    Om ni tycker att det är töntigt att ta selfies så är jag Sveriges största tönt. Kan inte sluta spana in mitt nya hår! Jag har svårt att fånga det på bild så jag har väl hittils knäppt av hundra selfies eller så. Lite egenkär, javisst.

    Jag har också hunnit med att träna en hel del i veckan. Vissa påstår att träning skall uteslutas när en känner sig lite småsjuk. Jag anser att det är tvärt om. Hade jag inte tränat tror jag inte att min kropp hade klarat av att jobba någonting alls i veckan. Träningen är det som gör mig stark, motståndskraftig och pigg. Och glad. Och faktiskt lite snyggare, vilket i sin tur gör att jag blir ännu gladare. Ju mer jag tränar desto bättre mår jag.
    Tyvärr fungerar det inte på samma sätt med godsaker, att ju mer jag äter desto bättre mår kroppen. Snarare tvärt om. Skulle kunna leva på ostbågar och apelsinchoklad. Och bubbel. Och parmesan. Och pasta. Och aioli. Och handskalade räkor. Och kaffe.. Ärs, listan med godsaker kan göras lång. För om jag ska börja rabbla upp alla goda ostar och charkuterier så kommer det här bli en onödigt lång text. Infogar därför lite sportiga bilder istället. Ord är överflödiga, det här gänget knäcker!

    Vi som väldigt sällan festar och som ännu mer sällan är på festhumör (inte helt sant, blir på festhumör vid fel tillfällen) lyckades ändå i helgen slå klackarna i taket så det sjöng om det. Jo men visst, det vankades överraskningsfest för en kompis som fyllde 30år. Han blev ordentligt överraskad och vi andra hade ordentligt roligt. Det var bra fixat med partytält, infravärme, långbord, ballonger och underbar mat och dryck. En väldigt lyckad fest. När vi skulle gå hem fick jag äran att testa alkoholmätare för fösta gången på många år. Enligt mätaren vann jag för jag hade högst promille. Jag brukar vanligtvis somna eller typ bli svinjobbig när jag druckit för mycket, ,en jag tyckte mest att jag var glad och rolig.

    Philip blåste 0 promille
    Mathias blåste 0,4 promille
    Jag lyckades klämma ur mig 1,5 promille

    Om vi förutsätter att mätaren gjorde sitt jobb rätt så betyder det att jag faktiskt BORDE ha somnat för länge sen. Med handen på hjärtat kan jag säga att jag inte vet så mycket om promille, så jag googlade jättesnabbt. På www.drugsmart.com finns följande text att läsa:

    ”Generellt kan man säga att en normal vuxen dör av alkoholförgiftning vid halter på över fyra promille. I undersökningar har det visat sig att det är svårt att få normalkonsumenter att frivilligt uppnå 1,5 promille. Den som vid något tillfälle försöker ”supa sig full” brukar självmant sluta dricka vid cirka 1,0 promille.”

    Jag vill absolut int uppmuntra till alkoholkonsumtion, men om det hade vart en tävling så hade jag vunnit, det måste jag väl ändå få inflika?!

    Dagen efter är det viktigt att fylla på med bra grejer. Så att kroppen orkar med att bli människa igen och sådär. Dessutom hade vi övernattande gäster. Dom måste ju få äta flott när dom är hos oss. Så det blev stor frulle med gröt, bär, jordnötssmör, ägg, yoghurt, smörgåsar, sallad och kaffe. Mamma-Kela fixar såklart!

    Den här dagen har gått löjligt långsamt. Jag är konstant hungrig, men med en känsla av att vara mätt. Och törstig. Och sugen på nåt kallt. Det är sjukt varmt hemma, samtidigt som jag kallsvettas. Eftersom att mat och motion är lyckan till framgång så tog vi en promenad till pizzerian och käkade. Jag beställde min stående favorit, en Robins. Fläskfilé, curry, ananas, banan och jordnötter. Samt vitlökssås på toppen. SÅ JÄVLA GOD! Efteråt bjöd Mathias på glass. En jätteoreokaka. Jag åt den mest för att den var kall, vidare god var den inte.

    Fy vad jag babblar på. Dags att ta en paus kanske. Jag ska dricka två liter vatten, kissa lite och sen blir det nog sängen.
    Vad har ni gjort i helgen? Och vad har ni för planer denna kommande vecka? Jag vet att jag började med att säga att det skulle vara en kort genomgång, och den blev inte jättekort. Men allt är relativt, och beroende på vad en jämför med och sådär. Kram!

  • Skönhetsrutiner,  Vad blir det för mat

    ”En vecka på Mallis tack”

    Jo men jag rev ju av mitt livs första spraytan idag. Och några av gårdagens frågor besvarades.
    Jag slapp vara naken. Istället blev jag tilldelad en engångstrosa som var allt annat än smickrande, dock väldigt praktisk så jag kunde slänga dom i soporna efteråt. Nu glömde jag för visso att kasta dom och drog istället på mig mina byxor över engånsvarianterna samt gick sedan omkring i dom luftiga fultrosorna hela dagen (med mina egna trosor nerstoppade i fickan).

    Spraytan-tjejen tittar på mig och frågar ”Hur brun vill du bli?”. Jag förstod att frågan skulle komma men blev ändå ställd. ”Vad har jag för alternativ” svarar jag. ”Det finns två nyanser, lite brunare än alla andra eller en veckas solsemester på Mallis” svarar hon. ”Mallis!” bestämmer jag.

    Och det var heller inte så svårt att roa sig hemma under tiden färgen skulle sitta. Jag fick feeling och storstädade äntligen min garderob. Det har vart på tapeten ungefär hundra gånger senaste veckorna, men bara tanken på att ta tag i projektet har gjort att jag drabbats av plötsliga sömnanfall och gått och lagt mig istället.
    Nu åkte dock sommarkläderna ut och ner i en säck för att förvaras tills värmen kommer tillbaka. Resten av kläderna fick gå igenom ett eget litet typ av kvalitetstest. Jag höll upp varje plagg mot min egenkomponerade moodboard med inspiration inför hösten. Det som verkade passa fick stanna, allt annat fick hoppa ner i säcken som flyttar till nunnorna i Alsike kloster eller så. Hejdå, syns aldrig mer. Jag går hellre naken. (är i alla fall brun när jag gör det, ha!)

    Ofta när jag börjar med så här stora projekt hemma så kommer jag efter en stund av mig, tappar orken och börjar slarvstäda. Idag gjorde jag inte det. Jag ändrade till och med så att alla galgar uppe är svarta, och alla galgar nere är vita. Innan var dom blandade. Nästan alla kläder hänger på galgar istället för att ligga vikta i lådorna, och självklart hänger dom i färgordning. Det kanske inte är helt enkelt att förstå tjusningen i det här, men det är fantastiskt. Jag har vart in och tittat i garderoben onödigt många gånger sedan jag blev klar bara för att jag blir så glad av att äntligen ha fått det gjort. Vanligt är också att jag efterlämnar mig ett kaos av prylar som jag inte vet vart jag ska göra av. Idag står endast två säckar med kläder vid sidan av. En spara och en skänkes. Allt annat åkte i soporna. Heja mig!

    Oklart varför bilderna väljer att lägga sig ner. Vrid på huvudet för att njuta av denna perfekt (nåja) fixade garderob! Don’t mind the kaos på skrivbordet som också är i bild.

    Ett litet problem som uppstått under dagen är dock det faktum att jag har en dum grej för mig som gör att jag petar mig själv i ansiktet stup i kvarten utan att tänka på det. Helt vanliga dagar är det väl inte så farligt mer än att jag smetar ut osynliga bakterier jag fått på händerna ut i ansiktet. Idag där emot resulterade det i att mina händer fick sig ungefär fyrtioelva gånger mer färg än vad som var tänkt. Så det ser ut lite som att jag smetat brun-utan-sol på hela händerna utan att ha tvättat dom. Inte lika mycket heja mig.

    Som jag önskade känner jag nu att jag kommer bättre överens med mitt osminkade ansikte!

    Resten av kvällen spenderades mestadels vid middagsbordet tillsammans med grannarna bestående av Sanna plus två barn. Det blev sån där vi-tar-det-vi-har-hemma-tacos och en skvätt vin i glasen. Sådär kravlöst och jättetrevligt. Precis vad jag önskar mig när mörkret kryper på och hösten är här!

    Bild från matbordet. Barnen bygger lego, äter godis och ”samarbetar”. Frågade inte bildägaren om lov att posta bild på hennes barn, så det blev en Bamse på oss alla. Fint va?

    Sååå.. Vad har ni för planer i helgen?

  • Vad blir det för mat

    Först till kvarn får falafelmiddag

    Persilja på burk. Då blir det falafel minsann!

    Jag tror att jag är bra på att laga mat. Eller jag anser snarare att jag är ganska bra på att laga mat. Det är kul att testa nya saker och min familj äter sällan samma saker flera gånger då inspirationen bara kommer till mig (vi kan kalla det en uppenbarelse, för det är ungefär så det känns). Mitt matlagningssystem är att inte vara en perfekt Instagram-mamma som skriver väl utförda matlistor på en fin tavla i köket som sedan följs slaviskt, utan att tillverka något av gårdagens rester och köpa det som är på kampanj och sleva ihop nåt skoj av det som finns hemma. Med mitt system slängs det sällan mat hemma hos oss. Dessutom försöker jag använda varenda liten del av en råvara för att få så lite svinn som möjligt. Jag brukar ljuga för mig själv och påstå att det framförallt är för att jag vill slösa så lite som möjligt på jordens resurser. Sanningen är nog att jag tycker om att göra mycket och god mat för nästan inga pengar alls. Snål säger några, ekonomisk säger jag.

    Något annat jag gillar som får mig att känna mig som en miljöhjälte, ekonomisk och superkock är att plantera och odla eget. Denna burk som är proppfull med persilja kommer från min mammas kolonilott. Lycklig som ett litet barn på julafton plockade jag en jättepåse med persilja. Tänkte att det här blir minsann asmycket god falafel. Och visst blir det asmycket om jag ska använda allt till att göra falafel. Faktum är att jag kommer att få leva på falafel dagligen resen av året om jag inte kommer på något annat jag kan göra med persiljan.

    Så, till det jag ville komma till:
    Era bästa maträtter med persilja i, vad är det? Släng fram alla tips i kommentarerna nedan så bjuder jag den med bäst tips på nåt gott vid tillfälle, hur låter det? Tills dess blir det falafel till middag idag hemma hos oss. Alla hungriga vänner är välkomna till klockan 17. Föranmälan till middag sker via sms. Hörs då!

  • Livet i mjukisbyxor

    Jag har äntligen blivit min egen!

    Hela det här året har gått ut på ungefär en grej: Gör det du vill göra!
    Jag har tidigare tyckt att det verkar onödigt att lägga ner tid på att skapa en egen .com-adress, även fast det är vad jag alltid har velat ha. Det ska kännas som att bloggandet ”är riktigt” liksom. www.rockonkela.com. BAAAAM!

    Nu när jag detta året har bloggat lite löst på healthyinsweden.blogspot.com har jag ändå haft runt 500 besökare om dagen när jag väl har vart aktiv och skrivit. Och ärligt talat, vem skriver för att sen inte vilja bli läst? 500 klick kanske inte låter så mycket, men för mig är det jättestort och superkul. Jag kan med handen på hjärtat säga att en av dom sakerna jag älskar mest och tycker att jag gör bäst är att skriva. När andan faller på och jag lyckas ta mig tid vill säga. Så varför inte ge mig själv i present en egen domän? Sagt och gjort, var så god Kela, här återupplivar vi det som känns mest rätt. Rock on ba’!

    Under tiden som jag försöker klura ut hur jag flyttar min gamla blogg samt dess inlägg till denna adress kan väl ni ta er tid och skriva några peppande ord och kärleksförklaringar, berätta om era bästa höst-överlevnads-tips samt skicka inbjudningar till mysiga höstmiddagar i kommentaren här nedan. Okej? Tack snälla. Ni är bäst!

    Det här är en bild från i våras. Outfiten är dock den samma. Mjukisbyxor i mitt hjärta!