• Workmode

    Det går en klottrare lös..

    Måndag och ny arbetsdag. Tydligen var det någon som hade ritat på allas profilbilder på dörren till yrkessamordnarnas kontor.. Undrar just vem som kan ha vart så barnslig? Som liksom skrattade så hen kissade på sig när hen kom på att bilderna var laminerade och där med gick att rita på utan att förstöra själva bilden.. Gissar att hen är särskilt nöjd med djävulen och Harry Potter-imitationen. Men det är bara en gissning, såklart.

    Ingen hade målat på min bild förresten. Förövaren är fortfarande på fri fot, två besökare har hittills blivit oskyldigt anklagade för klottret. Själv anser jag att det är piffande konst och inte alls klotter men det beror ju på hur en ser på saker.

    Idag har jag för övrigt förfinat min arbetsbeskrivning så att dom som kommer efter mig ska få det så enkelt som möjligt att ”komma in i” jobbet. Jag har även plockat gröna tomater som skall syltas, inte för att jag testat det förut men jag inbillar mig att allt går att konservera på något sätt och att en bör göra det för att det är kul och för att det är ett smart sätt att ta tillvara mat som en inte hinner äta upp. Osv.
    Vi har också tagit selfies, jag och en kollega och sen skrivit ut bilden i A4 och satt upp den på en annan kollegas kontor, så hen ser bilden när hen kommer tillbaka från semestern imorgon. La till texten ”Välkommen tillbaka till paradiset”, lite på skoj eftersom att det verkar som att det är paradiset hon redan varit på men nu kommer hem ifrån.
    Vi har möblerat om, planterat uppsättning av hyllor, hållt i yoga/mindfullness och typ VIPS så var den arbetsdagen slut.

    Rev av världens omväg hem från förskolan. Dels för att underhålla Colin så att han inte somnade i vagnen på vägen hem innan klockan ens blivit 16. Dels för att jag behöver röra lite på mig. Vi har som sagt stegräknartävling på jobbet, inte så hypead som det var tänkt, men ändå. Jag har gått alldeles för lite. Tanken är att vi ska gå sammanlagt mellan Treriksröset och Smygehuk. I min takt kommer jag inte ens ha gått till kolonin i Bromma innan månaden är över. Helt ärligt, jag borde skämmas mer än jag gör!

    Med det sagt hoppar jag nu i mina träningstights, letar reda på hörlurarna och åker till gymmet och tar en promenad på bandet med en podd i lurarna tills dagens dejt i form av Jenny dyker upp. Någon mer än jag som är för mörkrädd för att våga gå ute själv om kvällarna? Knappt så jag vill gå själv på dagarna, fjanto!

  • Livet i mjukisbyxor

    Jag har äntligen blivit min egen!

    Hela det här året har gått ut på ungefär en grej: Gör det du vill göra!
    Jag har tidigare tyckt att det verkar onödigt att lägga ner tid på att skapa en egen .com-adress, även fast det är vad jag alltid har velat ha. Det ska kännas som att bloggandet ”är riktigt” liksom. www.rockonkela.com. BAAAAM!

    Nu när jag detta året har bloggat lite löst på healthyinsweden.blogspot.com har jag ändå haft runt 500 besökare om dagen när jag väl har vart aktiv och skrivit. Och ärligt talat, vem skriver för att sen inte vilja bli läst? 500 klick kanske inte låter så mycket, men för mig är det jättestort och superkul. Jag kan med handen på hjärtat säga att en av dom sakerna jag älskar mest och tycker att jag gör bäst är att skriva. När andan faller på och jag lyckas ta mig tid vill säga. Så varför inte ge mig själv i present en egen domän? Sagt och gjort, var så god Kela, här återupplivar vi det som känns mest rätt. Rock on ba’!

    Under tiden som jag försöker klura ut hur jag flyttar min gamla blogg samt dess inlägg till denna adress kan väl ni ta er tid och skriva några peppande ord och kärleksförklaringar, berätta om era bästa höst-överlevnads-tips samt skicka inbjudningar till mysiga höstmiddagar i kommentaren här nedan. Okej? Tack snälla. Ni är bäst!

    Det här är en bild från i våras. Outfiten är dock den samma. Mjukisbyxor i mitt hjärta!