• Fitnessmorsan,  Kalasvardag

    Bubbel och fitnessbrudar

    En sedan långt tillbaka planerad brunch med mina fitnessbrudar gick av stapeln denna ädla lördag. Det där med fitness kanske kan diskuteras, men jag har valt att kalla dom det. Dom är inspirerande, peppande och så jävla härliga och den här brunchen har vart en höjdpunkt jag sett fram emot länge.

    Bord var bokat på Kitchen and Table på Gillet i Uppsala där vi svullade en buffé som inte svek smaklökarna. Jag är alltid lite fundersam på om jag ens ska ge mig på nåt annat är desserterna, eftersom att jag har svart bälte i dessertätande, men jag åt det andra också. Blev inte besviken. Nån pullde-veggo-grej föll mig bäst i smaken. På med en rejäl klick guacamole och smaklökarna dansade tango som sig bör. Sköljde ner kalaset med två glas bubbel. Hade kunnat sitta i många fler timmar men det vart ändå full i magen (besvikelse, förr hade jag ju en matmage och en godismage, nu verkar dom ha växt ihop) och mina bordsdamer hade annat inplanerat.

    Vidare drog vi en liten vända bland några butiker innan vi vände hem igen. Vi hade sikte inställt på mer bubbel på alkoholaffären och ett par supersvarta jeans med hög midja som inte var för stretchiga och hade fickor. Absolut inga jeggings. Dom fick dessutom inte vara för dyra. Efter några vändor i provrum lite här och där var det Vilas klassiska supersvarta jeans som åter igen fick mitt hjärta att slå. Dom rackarna är minsann riktigt nattsvarta OCH sköna. Har ni några favoritjeans? Tipsa mig!

    Hemma var det så himla tyst. Haley satt med sin telefon och kollade på Youtube. Mathias spelade datorspel. Colin sov middag. Så jag gjorde det som alla trötta småbarnsmorsor med två glas bubbel innanför rocken gör när chansen ges.. Jag joggade upp till sovrummet, hämtade min kudde, joggade ner till vardagsrummet och tvärslocknade på soffan. Sova middag är en av mina bästa hobbies!

    Tydligen var jag inte den enda som var trött, när jag till slut vaknade av att mitt larm hade tjatat på mig i 40 minuter så sov även Mathias. Colin kom nyvaken ner för trappen och Haley satt i precis samma ställning som hon satt i när jag somnade en och en halv timme tidigare. Vi hoppade i kalaskläderna och gick sedan över till grannarna där det vankades tapas för att fira att Jenny fyllt år i veckan.

    Ser ni det där bordet? Det där är i princip omgång nummer två med godsaker. Och som vi vet sedan tidigare så är godsaker liksom lite min grej. Min allra största och ibland också jobbigaste hobby. Att äta godsaker. Jag tappade all disciplin och åt tills det sprutade ut genom öronen.

    Jag kan kanske tjata om det lite för ofta, men jag är så glad att vi flyttade hit. Vi trivs så bra och har hittat så himla underbara vänner. Det känns som att det var det här som saknades i livet. Så många saker har fallit på plats, speciellt i år. 2016 var bajskorvarnas år, ett år jag eventuellt kommer försöka stryka ur mitt minne i princip. Men 2017 har vart helt amazing. Såklart har det funnits motgångar även i år, men så många bra saker har hänt att det dåliga är överskuggat.

  • Fitnessmorsan,  Milf-morsan,  Raw Motion,  Skönhetsrutiner,  Vad blir det för mat

    Vilken vecka!

    Som jag sa tidigare, sjuktember (kom ihåg vart du hörde det först!) har slagit till. Jag höll ut måndag, tisdag och onsdag på jobbet. När jag vaknade på torsdagen kände jag att det var dags att ta en vilodag. Väldigt effektivt att ta det lugnt när en känner sig sjuk förresten för redan på kvällen kände jag mig pigg igen. Så pigg som det går att känna sig trots hosta och elände vill säga.

    Nedan följer en kort genomgång av veckan som gått.

    Skulle torka svamp. Stoppade svampen på en plåt och skjuts in i ugnen. Glömde sätta på ugnen. Glömde bort svampen. Luktade illa i köket några dagar senare. Kunde verkligen inte fatta vad som luktade, tömde soporna flera gånger om. När jag väl öppnar ugnen möts jag av åsynen av typ sjuhundra små vita likmaskar med tillhörande stank. Svamparna hade skjunkit ihop och blivit en smörja som stank ikapp men svamparna. Jag får panik, kastar igen luckan igen och slänger på ugnen på 250 grader. Tar med mig min minst lika äcklade dotter och åker till affären. När vi kommer tillbaka luktar hela huset så som det innan bara gjorde i ugnen. Med kräken hela vägen uppe i halsen skyndade jag mig att öppna upp alla dörrar och fönster, slå på fläkten på full fart och sen rymma hemifrån med barnen en stund. Till min undsättning kom grannen som erbjud oss en plats i deras, för stunden, väldigt mycket trevligare hem samt tillhörande middag.

    Jenny bjöd på köttgryta när jag hade min egna ugn fullt med mask. Tur jag har schyssta grannar!

    Vidare tog jag chansen att bli rosa när tillfälle gavs. Med väldigt kort varsel hoppade jag upp i frisörstolen och fick mitt hår piffat med färgning och en genomgång med saxen. Det var Amanda på Style by Seiler som ville testa en ny färg, och jag var såklart inte sen att haka på. Förutom att jag var sjukt tacksam för möjligheten att med så kort varsel få testa på att äntligen bli rosa, så var det verkligen jättetrevligt på plats. Lokalen är mysig (sådär mysig så en känner att en vill flytta in!), kaffet höll världsklass och jag är bara så himla nöjd. Jag kommer garanterat komma tillbaka dit! In och kika på cutandcolor.amanda samt stylebyseiler på Instagram! Hemsidan hittar ni här. Och vill ni hellre kika in via Facebook kan ni trycka här.

    Om ni tycker att det är töntigt att ta selfies så är jag Sveriges största tönt. Kan inte sluta spana in mitt nya hår! Jag har svårt att fånga det på bild så jag har väl hittils knäppt av hundra selfies eller så. Lite egenkär, javisst.

    Jag har också hunnit med att träna en hel del i veckan. Vissa påstår att träning skall uteslutas när en känner sig lite småsjuk. Jag anser att det är tvärt om. Hade jag inte tränat tror jag inte att min kropp hade klarat av att jobba någonting alls i veckan. Träningen är det som gör mig stark, motståndskraftig och pigg. Och glad. Och faktiskt lite snyggare, vilket i sin tur gör att jag blir ännu gladare. Ju mer jag tränar desto bättre mår jag.
    Tyvärr fungerar det inte på samma sätt med godsaker, att ju mer jag äter desto bättre mår kroppen. Snarare tvärt om. Skulle kunna leva på ostbågar och apelsinchoklad. Och bubbel. Och parmesan. Och pasta. Och aioli. Och handskalade räkor. Och kaffe.. Ärs, listan med godsaker kan göras lång. För om jag ska börja rabbla upp alla goda ostar och charkuterier så kommer det här bli en onödigt lång text. Infogar därför lite sportiga bilder istället. Ord är överflödiga, det här gänget knäcker!

    Vi som väldigt sällan festar och som ännu mer sällan är på festhumör (inte helt sant, blir på festhumör vid fel tillfällen) lyckades ändå i helgen slå klackarna i taket så det sjöng om det. Jo men visst, det vankades överraskningsfest för en kompis som fyllde 30år. Han blev ordentligt överraskad och vi andra hade ordentligt roligt. Det var bra fixat med partytält, infravärme, långbord, ballonger och underbar mat och dryck. En väldigt lyckad fest. När vi skulle gå hem fick jag äran att testa alkoholmätare för fösta gången på många år. Enligt mätaren vann jag för jag hade högst promille. Jag brukar vanligtvis somna eller typ bli svinjobbig när jag druckit för mycket, ,en jag tyckte mest att jag var glad och rolig.

    Philip blåste 0 promille
    Mathias blåste 0,4 promille
    Jag lyckades klämma ur mig 1,5 promille

    Om vi förutsätter att mätaren gjorde sitt jobb rätt så betyder det att jag faktiskt BORDE ha somnat för länge sen. Med handen på hjärtat kan jag säga att jag inte vet så mycket om promille, så jag googlade jättesnabbt. På www.drugsmart.com finns följande text att läsa:

    ”Generellt kan man säga att en normal vuxen dör av alkoholförgiftning vid halter på över fyra promille. I undersökningar har det visat sig att det är svårt att få normalkonsumenter att frivilligt uppnå 1,5 promille. Den som vid något tillfälle försöker ”supa sig full” brukar självmant sluta dricka vid cirka 1,0 promille.”

    Jag vill absolut int uppmuntra till alkoholkonsumtion, men om det hade vart en tävling så hade jag vunnit, det måste jag väl ändå få inflika?!

    Dagen efter är det viktigt att fylla på med bra grejer. Så att kroppen orkar med att bli människa igen och sådär. Dessutom hade vi övernattande gäster. Dom måste ju få äta flott när dom är hos oss. Så det blev stor frulle med gröt, bär, jordnötssmör, ägg, yoghurt, smörgåsar, sallad och kaffe. Mamma-Kela fixar såklart!

    Den här dagen har gått löjligt långsamt. Jag är konstant hungrig, men med en känsla av att vara mätt. Och törstig. Och sugen på nåt kallt. Det är sjukt varmt hemma, samtidigt som jag kallsvettas. Eftersom att mat och motion är lyckan till framgång så tog vi en promenad till pizzerian och käkade. Jag beställde min stående favorit, en Robins. Fläskfilé, curry, ananas, banan och jordnötter. Samt vitlökssås på toppen. SÅ JÄVLA GOD! Efteråt bjöd Mathias på glass. En jätteoreokaka. Jag åt den mest för att den var kall, vidare god var den inte.

    Fy vad jag babblar på. Dags att ta en paus kanske. Jag ska dricka två liter vatten, kissa lite och sen blir det nog sängen.
    Vad har ni gjort i helgen? Och vad har ni för planer denna kommande vecka? Jag vet att jag började med att säga att det skulle vara en kort genomgång, och den blev inte jättekort. Men allt är relativt, och beroende på vad en jämför med och sådär. Kram!