Uncategorized

Orkar inte ens förklara mig, vill le med kan inte.

Jag har inte skrivit på ett tag.
Det har hänt bra saker.
Och det har hänt dåliga saker.

Jag borde le. Vara glad.
Men helst vill jag bara ge upp och sluta kämpa. Vissa människor ska fan-i-mej bara ha det motigt. Tydligen. Det blir liksom bra i så korta stunder att det till slut inte räcker med ljuset i dom bra stunderna för att lysa upp mörkret i dom dåliga stunderna. Som att mörkret äter upp ljuset, lite i taget.

Som när en blandar vattenfärger. Först i med en liten droppe svart för att ändra färg, kanske bara för att göra den lite mörkare. Men för varje droppe svart försvinner färgen mer och mer. Till slut är allt bara svart. Färgerna är som uppätna av det mörka.

Jag försöker alltid peppa andra, få dom att tänka positivt, visa dom att jag tror på dom att dom kan mycket mer än vad dom tror.

Men jag lever inte som jag lär. Vissa dagar orkar jag inte ens leva. Än mindre lära.

12 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

5 × tre =