Uncategorized

Mitt första pass med en PT!

Jag på gymmet:

Fyller vattenflaskan. Värmer upp några minuter på löpbandet. Om jag känner mig lite häftig testar jag på något nytt, kanske roddmaskinen. Kör på tills jag blir lagom varm, lite lätt flåsig, håller det under tio minuter för annars växer jag fast, blir för bekväm och osäker och inte alls sugen på att göra annat än att bara gå.. gå gå gå. Och jag har väl inte ett gymkort för att jag ska gå dit och gå heller!

Jag glider bort till maskinerna. Tjuvläser lite på instruktionen, ställer in vikterna och alla inställningar för att jag ska sitta bra. Oftast måste jag lägga på mer vikt än jag trodde jag skulle klara av. Uppenbarligen har jag inte direkt höga tankar om mig själv. Det går nog inte enda gång utan att jag känner mig fumlig, pinsam och ganska ordentligt vilsen. Dessutom är jag helt övertygad om att jag går runt som en vandrande neonskylt med texten ”osäker nybörjare” på. 

När jag väl tar mig för en maskin och det känns som att jag gör rätt så tar jag i rejält, kör tio repetitioner, tre omgångar. 

När jag tar mig för en maskin och inte riktigt känner att jag förstår om jag gör rätt, då visslar jag lite nervöst för mig själv, får en hysterisk skrattattack, ändrar inställningarna, tar upp telefonen och låtsas ha något ärende på den, glider bort från maskinen och börjar om i min säkra hörna med någon maskin som tränar armarna. Och så börjar jag om. Och så kan jag ju inte ha det. Jag vill ha ett ärende, veta vad jag ska göra och hur.

Och av den anledningen hade jag och Marie bokat en timme med PT på gymmet idag. Vi bokade för ganska länge sedan och jag har verkligen sett fram emot det här. Lite nervöst var det också, gick och bajsade tre gånger på morgonen innan vi skulle vara där.
Är det fler som blir skitnödiga när dom är nervösa? Upp med handen!

Det var en toppentimme! Han (PT-mannen) undrade såklart vad målet med träningen var. Jag var så ärlig jag kunde. Att bli stark i ryggen och att få en hurtig stjärt såklart! Så vi har tränat mycket rygg och rumpa. Jag hade ingen aning att jag kunde squatta med röven ända ner i golvet. Benen kändes efter den där timmen som spagetti. Helt ledlösa och sladdriga. 

En liten del av mig tänker att jag kanske skulle ha bäddat nere på soffan.. För hur ska jag kunna gå i trappen imorgon?

Bjuder på en bild föreställande min frukost / lunch / mellanmål just nu. Saknas dock lite granola på toppen för att piffa till det ordentligt. Det är i alla fall havregrynsgröt, jordnötssmör, lite chiafrön och en banan som jag skivar i. Supersmarrigt och det var länge sedan jag höll mig mätt så länge som jag gör med gröt. Testa!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sex + 15 =