Kan jag få ett HELL YEAH?!

Wow, dom här senaste åren har vart en berg-o-dal-bana (hjärnsläpp, hur stavar jag det här på bästa sätt?) utan dess like. Det har vart så djupa och mörka dalar att jag inte trott att jag ska ta mig ur, för att sedan kastas upp i någon typ av svindlande topp en sekund eller två innan jag dundrar tillbaka på botten igen.
Det är jobbigt att leva så.

Dels är det jobbigt mitt när du är i det, när du liksom rider ut stormar och balanserar mellan minor. Dessutom är det jobbigt när det ebbar ut. Det är jobbigt när verkligheten hinner ifatt. Har jag verkligen haft det sådär? Hur har jag stått ut i vissa situationer? Varför har jag satt andra framför mig själv så länge?

”Svalt så mycket skit att jag fått magsår”

Varför i hela fridens namn har jag valt att konstant prioritera andras åsikter, behov och önskemål innan mina egna? Det förstår ju varenda vettig människa att det inte håller i längden! Jag har alltså gått omkring och haft sinnessjuka magsmärtor som jag sökt för akut vid flera tillfällen, gått på utredningar och röntgen och så vidare.. För att sedan konstatera att jag svalt så mycket skit att jag fått magsår. Kroppen är liksom ett helt paket, och är hjärnan ledsen så kan det visa sig på andra ställen än just bara hjärnan (även om nu min är ganska så himla trött faktiskt. Läser för övrigt en bok om ämnet hjärntrötthet nu på kvällarna, fick av min lillebror, men vi kan ta det en annan gång.).

”Jag kan liksom känna mig borttappad i mig själv rätt ofta”

När en väl har insett att det bara är en själv som kan göra den förändring som behövs så är det dags att ta tag i det hela. I mitt fall är det mitt eget välbefinnande som var problemet. Någonstans i år av diverse kaos från en himla massa olika håll där jag kämpade med att hålla mig över ytan så tappade jag liksom bort mig själv. Jag tror att jag skrivit om det förut, men jag är så vilsen i vem jag är. Eller liksom, jag vet ju vem JAG är, men jag kan liksom känna mig borttappad i mig själv rätt ofta. Det är svårt att förklara, eftersom att jag inte riktigt tänkt klart tankarna och funderat över hur jag vill formulera den här delen av mitt liv. Typ.

Men det här är i alla fall hur jag hamnade här. Idag. Nu försöker jag köra fullt fokus på att samla mina tankar. Fullt fokus på att fokusera över huvud taget. Att känna efter hur jag känner inför situationer på riktigt. Sluta ta skit och inte ge efter för att tillfredsställa andra om det faktiskt inte får mig att må bra. Det är dags att sluta underkasta sig!

Så, kan jag få ett ”HELL YEAH!” för att ta kontrollen över sitt eget liv?

Bilden till det här inlägget är stulen från internet. Den är en printscreen. Jag vet att det är olagligt att stjäla bilder men gör det ändå. Jag kan bara inte sluta. Speciellt inte bilder på söta hundar eller smarta citat. Förlåt.

1 kommentar till “Kan jag få ett HELL YEAH?!

  1. Hell yeah! Du gör helt rätt i att hitta dig själv vännen! Det mår i slutendan alla bra av!! ❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

nio − ett =