BRÖSTOPERATION: Återbesöket, 2 veckor senare.

Så var det dags för återbesök. Vad jag hade tänkt mig var att dom skulle ta bort stygnen, känna och klämma, kanske fotografera och ge vidare stränga restriktioner till oändligheten och vidare. Men så var det inte.

Jag fick först ligga på en brits. Jag säger då att jag inte är så bra på att ligga ner, eftersom att det är så obekvämt. Jag fick en blick som sa ungefär ”är du knäpp eller” och en kommentar i stil med ”äh, sov som du brukar och sluta fjanta”. Sjuksköterskan petade sedan upp tejpen och plockade bort mina stygn. Det såg bra ut. Sen fick jag vänta.

I väntan på kirurgen fick jag låna en filt,
för att slippa sitta halvnaken och vänta på rummet, själv.

Kirurgen kom in en stund senare. Öppnar med repliken ”ja dom där ja, dig fick jag gräva riktigt ordentligt i, har du haft on?”. (jo tack det ska gudarna veta att jag haft) Sedan tittade hon på brösten. Tittade på såren. Tejpade ihop. Klämde lite och sa att allt var superbra. Frågade hur det kändes och hur sportbhn var samt undrade om jag ätit min medicin. Jag svarade att bhn skaver och mördar revbenen och hon förklarade att jag inte måste ha just den bhn, utan att den jag har ska trycka ut och platta till implantatet, så att det inte växer fast skrynkligt, i övrigt kan jag ha vilken sportbh jag vill. Topp, så jag ska ut på jakt efter något bekvämt, eftersom att jag nu ska fortsätta att bo i denna i sex veckor till. Åtta veckor totalt alltså. Så, brösten ska vara platta mot kroppen, inte putas ut, för då blir det fel. Hon instruerar och visar väldigt tydligt och bra!

Jag får visst börja träna igen lite. Om två veckor får jag träna som vanligt. Det här var bättre än jag väntat mig, många skriver sex till åtta veckors vila. Alltså, fantastiska nyheter för mig som håller på att kliva ur skinnet.

Jag behöver heller inte ha bröstbandet längre. Det har skavt på ganska ordentligt i armhålorna emellanåt och gör dessutom så det är jobbigt att andas då den ju ger ett tryck över bröstet. Så det var en lättnad.

I sex veckor till ska jag tejpa såren. Och jag behöver inte massera brösten eller något sånt. Har läst så mycket olika om det där men jag fick inga instruktioner i tuttklämm. Förutsatt att allt fortsätter att vara bra så har vi nästa träff om sex till åtta månader. Så.. Det var allt.

Summa kardemumma. Jag gick där ifrån och kände det som att tuttarna skumpade, fria och glada. Allt är mycket skönare och lättare nu när stygnen är borta. Trodde inte att det skulle vara så stor skillnad. Det är en lättnad utan dess like. Efter besöket hos kirurgen kunde jag köra hem utan att köra bil med t-rex-armar. Halleluja, det har vart lite jobbigt att sitta slimmad mot ratten, vilket jag gjorde. I natt sov jag på rygg ordentligt (blev tvungen att försöka våga lite, kände mig så feg!) och det har väl inte vart direkt bekvämt men jag tror absolut att jag vänjer mig snart.

Jag var såklart tvungen att testa något ”sexigt”.
För första gången någonsin skrattade jag inte så jag
kissade på mig åt min eländiga spegelbild.

Jag uppdaterar denna text om jag kommer på något mer. Om du har frågor så ställ dom i kommentarsfältet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 + sexton =