• Fitnessmorsan,  Workmode

    Mina egna träningscheman. Låt dig inspireras!

    Jag är ingen superfitnessdåre, utan mer av en glad entusiast som tycker att det är kul att utvecklas och att lära sig. Ändå har jag gladeligen tackat ja till ett speciellt ansvarsområde på jobbet. Nämligen att hålla i träningen som är 1,5h varje vecka.
     
    Dock har ju jag ett litet problem som vissa kanske har förstått nu, nämligen att jag får hjärnsläpp när jag ska komma på övningar när jag väl är på plats. Därför har jag, på jobbet, valt att utforma små träningscheman, ritade av mig, föreställandes streckgubbar som visar den aktuella övningen. 
     
    Vi kan här och nu konstatera att jag inte kommer bli rik på min konst (fan) eftersom att streckgubbar säljan blir populära och att jag uppenbarligen gärna är överpedagogisk när det kommer till vissa speciella grejer, som att hålla i träningspass. 
     
    Nedan följer några exempel på dom träningscheman med streckgubbar som jag har gjort hittills. Vad tycks?
    Bilden föreställer Yoga..

     

    Här efterfrågades rumpa och mage!

     

  • Fitnessmorsan

    Är du en spännis? Det är jag!

    Jag slås ibland av det faktum att jag faktiskt genomförde mitt första triathlon för ungefär en vecka sen. Jag som faktiskt inte började träna på riktigt förrän i år. Jag som var så rädd för allt för att jag var rädd om min ”trasiga” rygg. Jag som inte riktigt vart dedikerad att göra något sportigt helt fullhjärtat förut känner att jag börjar hitta rätt. Träning är så sjukt kul!

    Jag vill absolut fortsätta, anmäla mig till fler lopp och ge hundra procent. Dock behöver jag en snabbare cykel. Och eventuellt en våtdräkt eller triathlondräkt. Det var riktigt jobbigt att simma i den där kylan.. Tips på bästa varianterna? Bästa hade ju vart om jag kunde testa olika cyklar ute på vägarna. Går det?

    *

    Så fort jag kommer hem åker byxorna av. Och vet ni? Jag speglar mina ben. På riktigt alltså, jag tror aldrig jag har stått och spänt benmusklerna så mycket framför en spegel förut. Men det är ju fascinerande när det sker en synlig förvandling. 

    Spänner ni er framför spegeln? Berätta!
    Det är helt okej att spänna sig, så länge en släpper kylskåpet när en ska iväg på grejer och sådär 😉

  • Vad blir det för mat,  Workmode

    Lunch: Värmer min mat på grillen

    Hittade den här bilden från tidigt i somras.
    Problem är till för att lösas, har jag lärt mig, och värmde min matlåda på grillen när det inte fanns någon fungerande micro. Mat som ska vara varm smakar sällan gott kallt.
    Kyckling och sötpotatis.

    Idag är det förresten måndag och vi är tillbaka i verkligheten.
    Jag jobbar. Colin tillbaka på förskolan i en grupp för större barn. Haley börjar 3e klass. Mathias jobbar vidare han med. Den enda som inte påverkas nämnvärt är katten som väl bara ligger och latar sig i en skogsdunge som vanligt.

    Det bästa med vardagen är i alla fall att det kommer rutiner in i livet igen. När vi är lediga är det ingen ordning på någonting. Men ikväll ska det lagas matlådor, planera gymbesök, skriva ner allt viktigt i kalendern och sånt där. Nu får hösten komma. Jag älskar sommaren men kan acceptera att vardagen och hösten behöver sin plats dom med. Dessutom kan vi börja elda i kaminen, ösa på med tända ljus och glida runt i onepiece. Det är faktiskt ganska nice det med!

  • Uncategorized

    För- och nackdelar med att träna med PT. (The poor ass-version)

    Fördelen med att ha ett träningspass med personlig tränare:
    (hon heter Emma förresten, personliga tränaren)
    – Emma bestämmer det som ska tränas, så att hjärnsläppsmorsan slipper tänka och komma på passande övningar själv. 
    – Det är skönt att ha någon där som assisterar, eftersom att jag är lite rädd att jag ska tappa stången med vikterna på huvudet och bryta nacken. Jag har ingen som helst statistik över hur sannolikt det är att en tappar stången så att en bryter nacken, statistiken är säkert ganska låg, men jag vill minimera eventuella risker. Den som känner mig vet att ingenting är omöjligt.. (Jag ramlade liksom i trappen hemma och bröt ryggen, otur är mitt mellannamn).
    – När jag tränar själv tar jag i så jag tror att jag ska kräkas. När jag tränar med Emma tar jag i så att jag faktiskt kräks.
    – När jag tränar själv lägger jag på så att det blir tungt. När jag tränar med Emma så slänger hon på mer än jag tror är möjligt. Det är bra att ha någon som uppmuntrar en att utvecklas!

    Jag hade barnen med mig eftersom att vi hade semester, vilket inte var några problem. Jag byggde upp en hinderbana i ett av rummen avsedda för gruppass, ett rum som dessutom har glaspartier ut mot där vi skulle träna. Båda barnen tycker att det är jättekul att följa med till gymmet (tack gode gud) men orkade inte hoppa runt på hinderbana i en hel timme. Som tur var är finns det en mysig liten barnhörna med leksaker och film som roade barnen sista kvarten. 

    Denna veckan hade jag som önskemål att träna ben och rumpa. Fokus på styrketräning. Det andra, att springa och hoppa för att bättra på flåset, kan jag göra själv. Typ.
    Vilket som blev det diverse benövningar med långt mycket mer vikter än jag trodde att jag klarade av. När det var så tungt att jag inte trodde jag skulle orka mer slängde Emma på 10kg till. Det visade sig att jag orkade det också, men det blev ordentligt darrigt i benen.

    Nackdelar med att träna med personlig tränare:
    – Det finns en risk att du tar i för kung och fosterland och lite till, vilket senare kommer att resultera i träningsvärk. Extrem träningsvärk, för att vara exakt. Har du tur så har du semester och kan själv välja dina aktiviteter dom kommande dagarna. Har du otur måste du sjukanmäla dig från jobbet eftersom att du inte kan gå på dina egna ben.

    Onsdag. Tränade på förmiddagen.
    Torsdag. Kom knappt ur sängen och fick åla på mage ner för trappen på. Grät nästan när jag skulle sätta mig på toaletten och liknande. Det eskalerade under dagen.
    Fredag. Behövde överdrivna mängder liniment för att ens kunna försöka gå på toaletten, grät när jag väl inte kunde hålla mig längre. Fick där emot användning för mina handikapp-skills som jag utvecklade när jag pajade ryggen.
    Lördag. Trodde blåögt att jag skulle må bra i benen. Ack så fel jag hade, stapplade fortfarande fram och kunde först nu sitta ner utan tårar. Skulle säga att det äntligen kändes som ”vanlig” träningsvärk.
    Det är ju kul att vara stark och sådär men inte så effektivt eftersom att jag uppenbarligen inte var allt för aktiv resten av veckan.
    Här har vi svettmorsan.
    Utan filter, smink och innan dusch.
    Ungefär här stod jag och flexade rumpan.
    Det är världens kanske bästa gym. Vill nån haka?

    Idag söndag vågade jag mig iväg till gymmet igen.
    Hade bokat in att gå på Jennys Step Up-pass. Det ser så sjukt kul ut! Det är också så sjukt kul!
    Men vet ni? Det är så sjukt svårt! Jag kan för mitt liv inte förstå vart jag har gjort av min koordinationsförmåga. Den är nästan obefintlig. Det är som att min hjärna inte kan koppla ihop att följa ett mönster samtidigt som både armar och ben ska röra på sig. Det som händer är.. Kortslutning!

    Jag fattade inte ens hur jag skulle göra när vi skulle värma upp!
    Jag hade för visso inte glasögonen på mig heller, och min pappa är inte glasmästare så jag kunde inte se igenom en tjej som stod framför mig och blockade instruktören. Istället bubblade det upp någon typ av panik inom mig så jag tog bara min vattenflaska och gick där ifrån. Kände mig som jordens sopigaste. Sprang upp till löpbandet och sprang tre kilometer med tårarna sprutandes. Så himla besviken på mig själv som gick där ifrån och inte kan och ger upp. Jag avskyr att ge upp samtidigt som jag avskyr att vara dålig. Det som var bra ändå var att jag ändå sprang den där lilla sträckan och sen lyckades knåpa ihop ett magpass utan hjälp. 

    Tur för mig är att Jenny inte bara är instruktör för dom här passen, hon är dessutom en superbra kompis. I veckan har hon lovat att köra ett extra pass. Då ska jag vara med och öva. Nån gång kommer väl koordinationen tillbaka, hoppas jag. Öva! Öva! ÖVA!

    Här är en bild från i måndags kväll.
    Jenny och jag flexade armarna och lekte apor!


  • Uncategorized

    Chekar av delmål!

    Jag hade som mål att klara 30 armhävningar
    (i ett svep) till midsommar. 
    Besvikelse deluxe, jag klarade inte av att göra dom i ett svep. Men jag klarade av att göra långt många fler under ett träningspass. Så jag ger mig själv en lite lätt klapp på axeln i alla fall.

    Jag hade bestämt mig för att genomföra minst
    ett triathlon i år. 
    Det såg dock länge ut som att jag skulle få följa med och endast agera pepp då ekonomin sket ihop sig helt och hållet. I sista stund hoppade en person av, och jag fick hennes biljett/startnummer. Bitterljuvt att någon hoppar av men att jag själv fick chansen att köra. Så jag laddade om, ställde in mig på att genomföra och nu är det över och förbi. Jag hade lite hinder under dagen och loppets gång, vilket till slut gjorde att jag inte direkt kom först. Men med en tid på 1:51:05 är jag ändå nöjd över att jag genomfört det hela.

    Mina egna(mer personliga) mål var att bli mer bekväm på gymmet, våga ta plats och att kunna gå dit och veta vad jag ska göra så att jag inte fastnade med samma fem övningar för all framtid.
    Jag skulle säga att jag delvis är där. Jag vågar absolut ta för mig och bryr mig inte längre lika mycket om vem som tittar, men det låser sig fortfarande i huvudet ibland och därför måste jag bestämma mig redan innan vad jag ska träna och hur. Det är för visso en taktik som funkar, så jag skulle nästan säga att jag är i hamn med mina mål.

    *

    Jag har lite snabbt klippt ihop en film som illustrerar mina sista 30 minuter innan start på Triathlon i Västervik 2017. Filmen hittar ni här:

  • Uncategorized

    Vinet som inte ville leva..

    Det där vinet som jag hällde upp för att avnjuta i ensamhet tillsammans med varm mat och dator.. Jo, det blev ju inget vindrickande av här i tisdags eftersom att en massa andra saker dök upp. Istället ställde jag in glaset i kylen och tänkte att det kan stå där så tar jag det imorgon. 

    Men det blev inget vindrickande senare heller. Istället valde glaset att kasta sig ut ur kylskåpet på onsdagsförmiddagen. Jag har inte tidigare vetat om att vin kan ha känslor och liksom vara trött på livet, men nu vet jag det. Det kastade sig mot mig i samma sekund som jag öppnade dörren till kylskåpet. Jag slängde mig bakåt medan glaset dök ner i golvplattorna. En dov duns hördes samtidigt som halva köket blev rött.

    Jag skulle hämta matlådor i kylen, men fick skynda på att torka rödvin och samla glasskärvor istället. Vinet färgar av sig i hundranittio, så det var bara fram med putsspray och öka takten som gällde. Glasskärvorna har ju en tendens att hamna långt bort och sprida ut sig hej vilt över rummet. Så även denna gång. Mitt i kladdkaoset kommer Mathias hem och ska äta lunch med en kollega. Han assisterar snabbt med att dammsuga glasskärvor medan jag förbrilt gnuggar golvplattor och prickig vägg. 

    Efter torkning, pussar och dubbelchek att allt var med (glömde ändå saker) så var vi sedan äntligen iväg i bilen till barnens mormor och lilla stugan. Något försenade enligt min tidsplan, men vi kom iväg i alla fall.
    Jag skulle säga att den här bilden inte ger vinstänket någon rättvisa.
    Verkligheten var bra mycket rödare, stänkigare och vassare.

  • Uncategorized

    Semester själv med båda barnen.. Klara, färdiga.. GÅ!

    Två veckor själv med barnen inledda. Vi började måndagen med att leka och äta lunch hos våra kompisar. Vi hade väl tänkt dröja oss kvar en stund till, men jag lyckades få en arbetsintervju på eftermiddagen som jag blev tvungen att kila iväg på. Grannen passade mini och stora var hos en kompis. 

    Igår hängde vi ute med mina småbrorsor och min bonusmamma Anna ute i deras sommarstuga. Ätit lunch, fikat, kastat vattenballonger och spacklat lite vägg. Jag är en dålig gäst så sätt att jag har svårt för att bara sitta still och snacka. Jag vill göra saker, vara kreativ och produktiv. Jag hjälper hellre till och målar staket eller travar en vedhög än att bara sitta och stirra på varandra rakt fram. Hett tips är att bjuda mig på bullfika och takpanneläggning, jag skulle inte banga!

    När vi kom hem hade mannen i huset hunnit hem, lagat mat och sedan stuckit igen. Smidigt som tusan med färdig mat när en kommer hem. Jag hällde upp ett glas rött, ställde fram datorn och kalendern och anteckningsblocket och tänkte att nu ska jag få saker gjort. Men vad händer? Det plingar på dörren, ungarna far ut utan skor, rotar fram sparkcyklar och hjälmar och så var det bara att ge upp drömmen om den där lugna stunden en tisdagskväll med varm mat och dator SAMTIDIGT!
    Köttfärssås med pasta. Det måste väl ändå det vara bland
    det bästa som finns i matväg? Passar till alla tillfällen!

    Så, jag kastade i mig maten i farten medan jag plockade undan, letade strumpor och snabbkokade lite kaffe. Sedan var det bara att ränna ut efter barnen, in i lekparken där jag möttes av den sommarosköna doften av ljumna kattbajskorvar som inte grävts ner tillräckligt djupt för att stanken skall döljas. Så efter att jag hällt i mig nästan-varmt kaffe blev det till att fiska bajskorvar i lekparken. Nu vet jag att det är långt många fler katter än min egen som gör sina behov i lekparken emellanåt, men jag har i alla fall vett att skämmas över min katts beteende. Och någon måste ju föregå med gott exempel. Så jag plockar bajs, inte så ofta som det skulle behövas, men oftare än många andra, tror jag.


    Vinet blev aldrig drucket. Istället nattade Mathias barnen medan jag dejtade med min granne Jenny på gymmet. Vi värmde upp på löpbandet, flexade biceps och triceps (ärligt talat vet jag inte vilken muskel som heter vad, det var Jenny som berättade) och avslutade med en enkel rumpdödarövning som garanterat gör att en ligger och gråter lite efteråt.


    Här hade det vart fint med ett skojigt citat om muskler, svett och tårar.
    Men jag orkar inte vara för klyschig idag. 



    Nu äter vi frukost, städar undan, dammsuger, tvättar, viker och hänger tvätt, fixar med sopor, slänger in allt vi hittar i diskmaskinen, städar ur kylskåpet och bäddar sängarna osv. Jag och barnen ska sova hos barnens mormor på kolonin idag och jag tycker att det är en fin gest att lämna huset i toppskick till den som blir ensam kvar hemma. Eller ja, jag hade blivit förbannad om jag blev ensam kvar hemma med ett stökigt hem, och här behandlar vi andra som vi själv vill bli behandlade.

    Vad ska ni göra idag?

  • Uncategorized

    Slime..

    Glitterslime. Kladdigt slime. Eget slime. Köpt slime. Ätbart slime. Slime med linsvätska. Slime med panduros lim. Slime med raklödder som luktar gammal gubbe. Slime med karamellfärg. Slime med nagellack. Slime med ännu mera glitter.

    Gör era barn slime? Jag tror att mitt stora barn har blivit smittad av någon slime-tillverkar-sjukdom. Och den smittar lillebror, vänner och andra som har en svaghet för kladd. Det ska blandas med linsvätska, schampo, raklödder, karamellfärg, florsocker och gud vet vad. Till en början tyckte jag att det var lite charmigt att hon ville göra något eget, testa sig fram och skapa. Nu håller jag på att tappa förståndet.

    Det är intorkat kladd på hela hennes skrivbord, fönsterbrädan och på golvet. Det är dessutom glitter i hela huset. Började i hennes rum men har följt med strumpor och annat ut i hela huset. Den som givit sig på uppgiften att försöka utplåna glitter med dammsugare vet att det är näst intill stört omöjligt.
    Mathias hade äntligen efter flera veckors jagande efter dom där glitterpluttarna äntligen lyckats få bort allt. Och vad händer? Det tillverkas mer slime på rummet och det är nu glitter överallt. Igen! Jag tror knappt att jag vågar vara hemma när han kommer hem från jobbet och upptäcker glittret, han är ännu mer trött på det än vad jag är!

    Här om dagen skulle jag dessutom göra trolldeg till kidsen. Den blev lite för lös och gissa vad den påminde om då.. Jo men visst, SLIME! Colin gick bananas och bakade för glatta livet. Först rullande han lite försiktigt med sin kavel, för att sedan bli mer och mer exalterad och inte riktigt kunna hantera varken degen eller kaveln och innan jag visste ordet av var det var blått kladd-slime över hela huset. Som tur var stelnar trolldeg och är lätt att dammsuga upp..

    Är jag en taskig förälder om jag från och med nu bestämmer att slime endast får lekas med utomhus?

  • Uncategorized

    Har du hål i läppen, eller?

    Hola!
    Jag har fortfarande inte rensat garderoben. Jag har vart på god väg ganska många gånger (läs tre gånger), men varje gång kommer jag på att det finns annat som också behöver göras, som liksom är roligare, så det slutar med att jag gör det där andra istället. Det andra har vart att lägga mig på sängen och filosofera om livet (kolla facebook och spela candy crush), gått iväg och kokat kaffe och fundera över kommande middagar och sist nu började jag rensa bland alla ”viktiga papper” på skrivbordet istället. Det blev inte heller klart.

    Ett annat problem jag har när jag ska rensa min garderob är just det här med vad jag ska spara och vad jag ska slänga. Nu tänker jag att jag ska hiva allt som inte sitter bra storleksmässigt. Eller åtminstone att jag skippar iväg det som är för stort. För större vill jag inte bli, så det ska inte uppmuntras. Jag har där emot några klänningar som är värda några hackor samt sjukt fina, så dom vill jag spara, även om jag inte ens tror att jag kommer i dom.. än.

    Jag ska förresten inte kasta nåt, det kommer att åka till bättre behövande. 
    Som sig bör och sådär.


    Dessutom är det det där med stil. 
    Vem är jag? Hur vill jag se ut?
    Vad är jag bekväm i? Vad passar min stil, ålder och passform?
    Jag skulle SÅ gärna vilja träffa en stylist som hjälpte mig. Har sett att t.ex Åhléns har stylister eller personal shoppers, men med ett halvtidsvikariat på kommunen så har jag tyvärr inte råd just nu. Därför återstår väl endast att försöka förskona mig med min existerande garderob och dess innehåll. 

    Ungefär alla jag känner lider av liknande bekymmer, nämligen att garderoben är full med kläder men ändå finns det inget att klä på sig. Känns det igen?

    Ibland undrar jag om jag var full när jag handlade.
    Hur tänkte jag? Varför hamnar jag i samma fällor hela tiden?
    Det finns väl ingen normalt funtad människa som skulle fortsätta köpa vita t-shirts när hen ändå inte kan ha tischan på i mer än nån minut innan den är befläckad med kaffe eller annat skit för all framtid?!
    Hur många har du? Gå in och räkna vetja. Själv har jag 12st. Inte så många kanske men jag kastade ungefär en matkasse full här om veckan. Det är kaffe, tomatpuré, blåbär, kaffe, choklad, nån gryta, kaffe, köttfärssås, sylt eller typ banan på varenda liten stackars nersmutsad t-shirt. Jag har alltid hört ”har du hål i läppen, eller?”. En helt rimlig fråga att ställa eftersom att jag uppenbarligen inte kan äta eller dricka ordentligt. Förresten sätter jag sånt jag äter och dricker i halsen väldigt ofta, vilket också är en bov i dramat för inte sjutton tänker jag på vart jag hostar upp min fiende när jag väl fått nåt som fastnat i halsen. Vanligtvis lyckas jag träffa mig själv. På min nya vita t-shirt. 

    Sigge och jag.
    Bästa katten.
    Coolaste kaninen.

    Har ni noterat hur extremt svensk den här sommaren är förresten?
    Sol. Regn. Sol. Moln. Spöregn. Solstrålar. Hagel. Sol. Regn. Spöregn. Skyfall. Sol. 
    Och det var bara idag. Precis som igår. Och dagen innan.
    För en dag i en lekpark krävs ju hela paketet, bikini och handduk, regnkläder, vindjacka, mössa och halsduk samt några extra uppsättningar ombyteskläder. Ska bli väldigt spännande att försöka planera aktiviteter samtidigt som jag försöker anpassa mig till vädret. Vi lär ju behöva ta bilen överallt för jag orkar inte bära omkring på hela den där packningen!





    Visste ni förresten att jag tycker om matlagning? Det är en liten passion inom mig som växer sig större och större. Inte nog med att jag ska laga maten så tycker jag om att lära mig om hur den framställs, vart, varför, hur det kom till och vad det var tänkt för osv. 
    När jag flyttade hemifrån kunde jag inte ens koka pasta, nu är det helt andra bullar. Kanske inte redo för Mästerkocken på TV (det heter väl nåt sånt?, kollar aldrig på TV..) men jag är min egna mästerkock hemma. Ibland misslyckas jag med matlagningen så pass mycket att jag tappar humöret och vill kasta maten i golvet, andra gånger blir det så sjukt gott att jag förbannar mig själv som inte skrivit ner hur jag skapat min nya superrätt. Det kan också vara samma rätter som jag gjort förut, men nu smakar dom bara bättre.
    Idag blev det hel grillad fläskytterfilé, såklart svensk.
    Marinerad i citron,  ingefära, vitlök och olja. Till det
    grillade vi majs och gratinerade blomkål med ost i ugnen.

    Till majskolvarna vill jag ha hemgjort vitlökssmör med persilja från
    mammas odling på kolonin på toppen. Hemgjord rabarbersaft och
    en sallad med isberg, tomat, paprika och salladsost. Toppad med
    pumpakärnor. 


    Jag känner mer och mer att jag vill frångå att äta kött. Egentligen är det inga konstigheter, det är bara att sluta. Men just bekvämligheten med att äta det som alla andra vill äta gör att det serveras kött hos oss av bara farten. Samt av vana. Vi köper kyckling när vi är på affären för att vi alltid gör det, typ. Så dumt egentligen eftersom att jag ändå tycker minst om det som är kött. Jag äter hellre allt det andra. Om några veganer eller vegetarianer hänger här, släng in några schyssta quotes eller liknande som jag kan stjäla och sätta upp i mitt kök. Tack! Ha det bäst!

  • Uncategorized

    Projekt: Rensa garderoben!

    Glädjebittert igen..
    Lagade mina favvojeans som hade universums största hål i grenen. Dom här jeansen har alltid suttit som en smäck (efter nån timme när jag gått i dom så dom töjts). Nu sitter om.. Inte alls. 

    Och så här är det ju såklart med dom flesta kläderna i garderoben nu. Det är för visso hysteriskt roligt att köpa nya kläder, men jag har inte riktigt råd. Jag ska i alla fall börja med att rensa. Det är ingen idé att ha hela garderoben full med kläder som jag ändå inte kommer att sätta på mig!

    Nu till min fundering: Vad MÅSTE en ha i sin garderob? Finns det några bas-plagg som en inte kan leva utan? Någon extra grej som jag missat som skulle piffa livet lite extra?